Hans cyklar

Extramaterial!

2011-01-16T11:13:00.000+01:00

Är det nån som fortfarande inte har gett upp hoppet om fler inlägg här så bjuder jag på följande. En minut in i nedanstående klipp så pratar jag engelska i en rumänsk lokal-TV-intervju. Det spelades in under en manifestation för att bygga ut cykelbanorna i Cluj. Håll till godo!

Bukarest-Zagreb

2010-07-22T00:02:00.001+02:00

Från Bukarest färdades jag till Zagreb med tåg. På vägen gjorde jag halt i Timisoara och Belgrad. Första natten i Timisoara spenderades i tältet i ett parkområde i utkanten av stan. Det fanns en camping men eftersom jag inte tyckte mig behöva en dusch och de dessutom skulle ha ca 100 spänn för en natts campande valde jag bort det alternativet. Dagen därpå utforskade jag delar av staden från cykelsadeln och väntade på att jag skulle höra något om den utlovade fikan. Inget meddelande kom så på kvällen såg jag en fotbollsmatch på en uteservering, handlade och cyklade sedan till tågstationen. Där sov jag några timmar på golvet innan tåget avgick tidigt på midsommaraftons morgon. Fick hjälp att få ombord väskor och cykel av ett spanskt par, Bernard och Carmen, och placerade cykeln längst bak i tåget. När konduktören kom till kupén berättade jag att jag hade en cykel med mig men fick inte så mycket respons på det. Jag följde i alla fall efter för att visa och fick då höra att "This is a problem", hopfällbara cyklar är tillåtna men min tog för mycket plats. Som tur var så befann vi oss i ett av europas mest korrupta länder. På resan mellan Bukarest och Timisoara fick jag lära mig att man till och med kan åka tåg för halva priset genom att betala direkt till konduktörens ficka. "I'm sure we can fix this" sa jag och tog fram plånboken. En sedel av valören 10 Lei (25 Kr) bytte ägare och sen var det problemet ur världen. Trodde jag.

När gränsen till Serbien passerades byttes besättningen på tåget ut. Då kom cykelproblemet upp igen. Den nya konduktören undrade om jag hade betalt för cykeln och eftersom jag inte hade något kvitto fick jag betala igen. Denna gång fick jag ett kvitto men vet inte var pengarna verkligen hamnade. I Belgrad tog jag in på ett hostel och sov där två nätter. Såg mig runt i staden en del på egen hand och på lördagen blev det bluesfestival tillsammans med Bernard och Carmen.

På söndagen blev det tågresa till Zagreb. Hamnar i samma kupé som Sonja från Pula som har en lägenhet i Zagreb eftersom hon pluggar där. Hon hade nyligen läst en bok om två rumäner som cyklat genom mellanöstern och Afrika och hon hade nu planer på att göra en liknande resa. Eftersom jag inte visste var jag skulle bo i Zagreb erbjöd hon mig sovplats hemma hos henne. Där sov jag två nätter innan jag återigen gav mig av med cykeln som färdmedel. Nu med siktet inställt söderut och nationalparken Plitvice. Fortsättning följer...

Hemma

2010-07-15T16:11:00.000+02:00

Ja nu är jag hemma. Hur det gick till får ni veta snart, kanske imorgon.

Slutet? - del 2

2010-06-23T01:46:00.000+02:00

Fortsattningen osterut fran Buzau var platt och omgivningen bestod av till synes andlosa falt av vete, majs och solrosor som tyvarr inte blommade annu. Med en latt vind i ryggen rullade det pa ganska bra och sjon som jag sett pa kartan och tankt vila vid ett par timmar mitt pa dagen kom jag allt narmare. Val framme efter att ha gjort ett stopp i en affar for att proviantera visade det sig att sjon inte var sarskilt badvanlig. Den var omringad av jordbruksmark och betande kor och sag inte alls valmaende ut. Jag cyklade vidare och fick noja mig med en kortare middagsrast utan ett svalkande bad. Pa eftermiddagen anlande jag Braila dar jag slog upp taltet pa en camping nagra km utanfor staden.

Foljande dag, alltsa den 15:e juni, hade jag som mal att na Mahmudia som ar belaget vid en av Donaudeltats flodarmar. Eftersom jag nu skulle befinna mig ganska nara Donau hela dagen forestallde jag mig ytterligare en dag med latt och platt cykling. Sa blev inte fallet. Efter att ha letat mig fram till farjan och korsat Donau blev det ganska snart tungcyklat. Vagen gick over otaliga kullar; langa, korta, branta, sega stigningar, som jag och mina ben inte alls uppskattade. Stekande sol, nara 40 grader och dessutom nionde dagen pa rad i sadeln gjorde att det blev de 135 jobbigaste kilometerna jag nagonsin cyklat. 7 timmar pa cykeln blev det och jag hade latt kunnat betala betydligt mer an de 25 kr campingen kostade for att fa mig en svalkande dusch pa kvallen. Under kvallen anlande ocksa tre liftande tjejer fran Frankrike till campingen. Vi at middag och drack nagra ol pa en restaurang samtidigt som vi sjalva var kvallsmat at hundratals (miljoner) hungriga mygg.

Dagen efter lag jag mest och vilade och pa kvallen akte jag pa en battur i Donaudeltat med campingagaren. Den blev dock kortare an planerat pga motorhaveri och vi fick bli bogserade tillbaks. Jag hade en gang tankt att jag skulle spendera mer tid i Donaudeltat och ta mig ut till de ostligaste delarna och paddla och fricampa. Problemet var dock att jag nu kande lite for mycket hemlangtan och jag cyklade istallet soderut for att semestra lite och fundera pa om jag skulle aka till Kroatien som planerat eller ta mig direkt hem till Sverige. I Mamaia tog jag mig mitt forsta dopp i Svarta havet och bodde en natt pa en ganska trakig familjecamping. Sedan cyklade jag soderut och taltade en natt pa den forna hippiestranden i Vama Veche som ligger nagra km fran gransen till Bulgarien. Morgonen efter vaknade jag bakfull och elandig men hade i alla fall blivit lovad skjuts till Bukarest av ett gang dodsmetalldyrkande Rumaner. De har jag hangt med sen dess och har nu fatt nya krafter. Dessutom har jag insett att det inte ar sa lang tid kvar till 1 juli och P&L:s ankomst till Kroatien.

Jag har nu kopt en oppen tagbiljett till Zagreb vilket innebar att jag kan aka nar jag vill och ga av pa valfri station langs vagen for att ateruppta resan senare. Imorgon (idag) vantar en forsta etapp med Timisoara som mal dar jag numera har en utlovad fika att kvittera ut. Sen kanske jag aven tar ett par dagar i Belgrad.

Slutet? - del 1

2010-06-21T10:31:00.001+02:00

Det var sondagen den 13 juni, 40 grader varmt och inte ett moln pa himlen. Dagens forsta mil bestod nastan enbart av utforsbackar men pa en sa dalig grusvag att medelhastigeheten var 12 km/h och handerna krampade av allt bromsarbete. Sen minns jag inte sa mycket mer av vagen. Jag vet att jag pa en marknad kopte ett halvt kilo korsbar som jag senare at upp sittandes i en busskur som skydd mot solen. Jag korde om hastekipage och oxkarror, sprutade vatten pa en ilsken hund, som trots varmen orkade jaga efter mig, och jag sag barn bada i en nastan uttorkad flodfara. Nagon gang under dagen blev det plotsligt trakigt, oandligt trakigt, att cykla. Jag svor for mig sjalv at tutande bilar, blev irriterad pa folk som halsade, och pa folk som inte halsade, och kande att jag helst av allt ville vara hemma. Man kan helt enkelt saga att jag hade en dalig dag. Ett bad i Grunnevattnet eller Boviken, jag kunde inte riktigt bestamma mig, kandes som himmelriket.

Att jag blev vackt 05:00 av bjallrorna fran en hjord betande kor och hastar som omringade taltet tror jag inte hade nagon inverkan pa mitt sinnestillstand. Det hade nog daremot varmen och avslutningen av foregaende dags cykling som bestod av nara 10 km puttande av cykeln uppfor en brant usel grusvag som alla jag fragade starkt avradde mig fran att valja. Att sedan bara ata ett apple och nagra mackor till kvallsmat, och likadant till frukost, var nog ett daligt beslut.

I Buzau pa eftermiddagen nar cykeldatorn passerat 4000 km forsokte jag komma i form med hjalp av en rejal McDonalds-meny och tva milkshakes. Det funkade inte sa istallet tog jag in pa ett hotell, duschade, drack vatten och resorb och agnade en stund at att fran balkongen bevittna det storsta hundslagsmalet jag nagonsin sett. 10-15 gathundar av olika storlek och farg, en del trebenta, gjorde upp om nagonting som formodligen inte ens de sjalva hade en aning om.

Mer an sahar orkar val ingen manniska lasa, eller skriva, i ett strack. Sa nasta del far ni vanta pa tills imorgon.

Tillbaks i sadeln

2010-06-05T10:25:00.000+02:00

Efter Satu Mare tog jag sikte pa Cluj och fick en forsmak av vad det kan innebara att cykla i riktiga berg. Har inte korsat karpaterna an men det har anda varit nagra jobbiga serpentinvagar och fantastiska vyer. Resan till Cluj tog tva dagar och min forsta och hittills enda taltnatt i Rumanien spenderades pa en aker bakom en restaurang utanfor ett samhalle som jag inte minns namnet pa.

Nagonstans langs vagen fick jag problem med vad jag trodde var en helt vanlig finne i ryggslutet som jag inte lyckades klamma. Den vaxte sig storre, gjorde mer och mer ont och fick sallskap av annu en pa skinkan och aven en pa vanster vrist. Jag tog tillfallet i akt och fick en chans att se lite av den rumanska sjukvarden. Nar jag val hittade ratt byggnad pa sjukhusomradet gick det snabbt och smidigt. Ingen som helst ko och besoket var gratis. Det visade sig att det var inflammerade harsackar som blivit infekterade och jag fick antibiotika i en vecka. Eftersom det gjorde ganska ont och jag skulle halla bolderna rena och stryka pa salva 3 ggr om dagen bestamde jag mig for att lata cykeln sta parkerad tills allt var bra.

Efter fyra dagar pa hostel i Cluj med diverse folk; en dansk liftare som var pa vag till Sydafrika och fotbolls-VM, en tysk cyklist som inte varit hemma pa tva ar och en hel dros med andra liftare och backpackers, reste jag vidare med tag till Sighisoara. En fantastiskt fin stad dar varenda hus uppe pa toppen ar varldsarvsmarkt. Det ar ocksa staden dar Vlad Tepes, forlagan till Bram Stokers Dracula, foddes. Tyvarr var jag dar pa en mandag och da var bade museum och turistinfon stangd.

Efter Sighisoara blev det ytterligare en tagresa, denna gang till Brasov dar jag skulle hamta ut ett paket med bocker jag bestallt hemifran. Genom couchsurfing hade jag ordnat en adress till John som pluggar i Brasov. Problemet var bara att pa Johns ID stod det inte John utan en rumansk variant av samma namn. De stolta rumanska posttanterna vagrade att lamna ut brevet trots att jag tyckte mig kunna bevisa att det var mitt paket. Jag visste vad som fanns i och min hemadress stod som avsandare. Eftersom det var olagligt for dom att oppna paketet var det dock omojligt att kontrollera att jag visste vad det inneholl. Ett besok pa huvudkontoret dagen efter och ett samtal med en hog chef fick vi till slut ut paketet.

Sen dess har jag slutat aka tag och istallet liftat runt. Forst fran Brasov till Sibiu och igar tillbaks till cykeln i Cluj. Mer om dessa aventyr en annan gang.

Idag hade jag egentligen tankt att rulla ut ur Cluj men med anledning av varldsmiljodagen ar det en cykelmanifestation planerad ikvall som jag ska delta i. Checkar dock ut fran hostelet nu och inatt har jag fatt en sangplats hos nagon jag motte under gardagen liftning.

Rumänien

2010-05-23T20:53:00.000+02:00

Idag har jag kommit till Satu Mare. Under dagen har jag försökt jobba bort bonnbrännan men mest kommit fram till att det är svårt att smörja in sig själv på ryggen. Inget av det syns dock särskilt bra på bilden. Jag har även vrängt ett par kalsonger ut och in och imorgon ska jag tvätta och sedan cykla mot sydost för att småningom se mig omkring i greve Draculas hemtrakter. Donaudeltat och Svarta havet når jag om drygt 2 veckor. Efter det har jag tänkt följa Donau uppströms och någonstans vika av mot Kroatien för att vara där i början av juli.

Att fråga om vägen

2010-05-23T20:30:00.001+02:00

Det är skönt att cykla. Det är skönt att stanna till och sitta i solen en stund och ta en glass, en öl, eller något att äta när jag känner för det. Det är skönt att inte ha bråttom.

Lite regn får jag tåla. För det är skönt att låta regnvatten från solvarm asfalt spruta över fötterna. Och när det regnat i tre timmar och asfalten inte alls är särskilt solvarm längre är det skönt att veta att en camping och varm dusch väntar.

Om jag vill prata med någon kan jag stanna och fråga om vägen, även om jag egentligen vet precis var jag är och vart jag är på väg. Oftast blir det korta samtal med fingrar på kartan, gester och pekande längs vägen. Ibland pratar vi samma språk. Ibland har de en son som jobbar i Sverige som de ringer upp med mobilen och ger mig luren. Ibland drar de med mig en bit på stan till en dotter som kan översätta. Sen tar de med mig hem, ringer frun som kommer hem från bagerijobbet med bakelser i massor. Sen får jag soppa att äta, kartor att ta med och mina väskor fylls med konserver, bröd och mera bakelser. Det är då när vi skiljs åt, jag och Dusan, som det känns ensamt igen. Men bara för en dag. Kanske två. Men det finns alltid fler att fråga. Och så finns ni där hemma. Det känns skönt att ni finns och när jag kommer hem ska jag fortsätta fråga om vägen.

Fortfarande pa vag

2010-05-15T16:49:00.001+02:00

Blir inget langt inlagg, vill bara beratta att jag fortfarande lever aven om de senaste dagarna bestatt av oerhort daliga vagar och en del felkorningar. Mer om det en annan gang, jag blir oerhort stressad sa fort jag kommer in pa ett internetcafe numera. Kanske har jag anpassat mig for mycket efter att vara utomhus 12-14 timmar om dagen och sedan vara ensam i ett talt.

Befinner mig i Wlodlaw nu och ska bara handla lite och sen fortsatta soderut nagra km till en camping. Fick tidigare idag en pratstund med tva tyska herrar i 50-arsaldern som cyklade norrut. Mycket trevliga och de gav mig en del tips och varningar om Rumanien. Ha det gott!

Into the wild

2010-05-12T17:08:00.000+02:00

Igar fick jag en skymt av ett par flyende Visenter mellan tradstammarna nar jag pa egen hand utforskade skogarana utanfor det riktiga reservatet. Lyckades aven smyga mig pa en flock vildsvin sa det var en riktigt spannande dag. Tidigt i morse foljde jag med ett par tyskar fran campingen och vi fick se ytterligare fem Visenter i ca 30 sekunder innan tva hundar kom och skramde bort bade oss och djuren.

Mer an sa hinner jag inte skriva, cyklar nu soderut i 2-3 timmar och inatt blir ater till att talta i skogen nanstans. Skulle egentligen gett mig av redan i formiddags men dagen spenderades istallet med tva belgare och en polsk kille som kom till campingen med husbil igar kvall. Sa nu har jag i alla fall en plats att sova pa om jag skulle ha vagarna forbi Bryssel. Ha det gott!

Rapport fran Polen

2010-05-07T18:14:00.000+02:00

Tiden gar fort kanns det som, igar var det fyra veckor sedan jag trampade ivag hemifran och nu befinner jag mig i norra Polen. For tillfallet i Suwalki dit jag kom igar efter att ha lart mig en laxa: Ligg inte kvar i taltet pa morgonen utan att titta ut och se pa himlen. Jag vaknade onodigt tidigt tyckte jag och bestamde mig for att ligga kvar en halvtimme till. Efter 20 min borjade det regna och jag vantade ut regnet i 2 timmar innan jag bestamde mig for att ga upp och packa ihop ett blott talt. Det hade varit mycket lattare att gora allt utan regnet.

Idag har jag cyklat runt i ett naturreservat norr om Suwalki dar jag hade hoppats pa rolig klattring. Laste om omradet innan och tolkade det som att det skulle finnas tiotusentals stenar och block dar de storsta var 8 meter hoga. Tog klatterskorna i handen och gick ivag men efter en vandring pa 4 km visade det sig att man inte fick ga ner i ravinen dar stenarna fanns. Man kunde faktiskt inte ens se stenarna pga alla trad. Omradet i ovrigt var fint och vadret har varit fantastiskt. Nu ska jag ta mig soderut nan mil eller tva och campa for natten.

Narmsta dagarna ska jag agna at att ta mig soderut till naturreservatet Bialowiza. Efter det vet jag inte riktigt. Sjalva cyklingen gar valdigt bra men nar man lagar middag och om kvallarna kanns det att det hade varit fint att kunna dela upplevelserna med nan, och ha ngn man kanner att dela den dar olen med som saljs overallt. Hittar jag ingen att cykla med snart sa kan det mycket val bli sa att jag vander hemat tidigare an beraknat. Men som sagt, vi far se. Ha det bra darhemma!

Vilodag i Kaunas

2010-04-27T16:00:00.000+02:00

Litauen hamnar for mig pa forsta plats bland de baltiska staterna.Det kan delvis bero pa att varen har hunnit lite langre har an den hade gjort i Estland och Lettland. Overlag sa ar husen i battre skick, de flesta har vaxthus, alla har ett tradgardsland och dessutom ar hundarna inte lika stora. De skaller dock lika mycket men man behover inte vara radd nar man cyklar forbi hus pa landsbygden langre. Langre norrut var jag oerhort tacksam for koppel och tillrackligt hoga staket runt tradgardarna nar ryska jattehundar forsokte halla mig borta.

Fortfarande gar det en och annan skum manniska langs vagen mitt ute i ingenstans, ibland barandes pa ved, som till utseendet passar valdigt bra in pa den bild de flesta har av vodkadrickande ryssar. De flesta halsar inte ens och en enda har hittills stannat mig for att prata. Det ar svart att fora en vettig konversation men jag kunde i alla fall forsta att han stod dar och forsokte lifta pga att hans pengar inte rackte till bussen. Det enda jag hade att erbjuda var estniska mynt men det var inte av intresse.

I forrgar pa vag ut ur Joniskis cyklade en polsk man i 40-arsaldern ikapp mig och vi hade sallskap ca 6 km. Han hade jobbat i Sverige for tio ar sedan och kunde nagra enstaka ord svenska. Jag, med en blandning av svenska, engelska och tyska och han, Andrei, med en blandning av vad jag tror var polska, ryska, engelska och svenska hade en kort men fin tur tillsammans innan vara vagar skiljdes at.

I morgon ar det dags att lamna den forna huvudstaden Kaunas for att trampa till den nuvarande huvudstaden Vilnius. Pa vagen dit ska jag kolla in slottet i Trakai.

For att lattare se bilder finns det numera lankar har till hoger. Ett specialalbum med traktorer har dessutom tillkommit. Jag angrar att jag inte borjade fota traktorer lite tidigare for det har funnits en hel del markliga sadana. Tillaggas bor att alla traktorer inte ar sma och gamla, det finns aven ganska gott om riktigt stora och nya traktorer men det ar inte sa roligt att se pa. Eller?

Cause of the day

2010-04-22T13:14:00.003+02:00

Alexander tyckte jag skulle tillagna min resa nagot. Sa i Tallinn i fredags passade jag pa att lamna ett meddelande i NATO:s forslagslada. Jag forstar att ni ar imponerade av min felfria engelska.

Couch surfing in Riga

2010-04-22T13:08:00.000+02:00

Gjorde soffsurfspremiar (i en sang) i Saulkrasti och fortsatte darifran till Riga via Sigulda nationalpark. Bor nu hemma hos Toms och hans flickvan i norra delarna av Riga. Cyklingen de forsta kilometrarna fran Sigulda var ingen rolig upplevelse. For cykling helt otjanliga vagrenar och lastbilar som dundrar forbi utan minsta tanke pa att ha lite avstand sidledes. Det var bara att halla sig pa asfalten och ha bra koll bakat med ogon och oron och svanga ut pa vagrenen i sista stund.

Sen blev det motorvag och drygt 3 meter breda asfalterade vagrenar, dar var det mycket fint att cykla. Avfarter och trafikplatser byggs inte i onodan pa motorvagen. Det ar grusvgar som ansluter rakt pa och U-svangsfalt om man skulle behova in pa en vag pa motsatt sida. Med ordentliga vagrenar funkar det fint verkar det som.

Idag tar jag det lugnt och vilar benen lite efter tva veckors cykling. I morgon blir det nog till att aka soderut men vet inte riktigt vart. Ska till Vilnius sa smaningom men vet inte vilken vag.

Estland so far

2010-04-18T18:46:00.000+02:00

Min förkärlek för gamla murar, stenhus och tranga gränder gjorde att jag gick runt i gamla stan i Tallinn större delen av dagen och bara tittade. Sa mycket kort blev det dock inte men det blir ända aldrig lika bra pa blid som i verkligheten, sa det gör inte sa mycket. Fredagkvällen i Tallinn blev en mycket bra kväll. Träffade pa Arvid och Rafael fran Norge respektive Polen som var där pa ngn sorts konferensresa med jobbet. Vi stralade senare samman med tre finska tjejer som hade hamnat i Tallinn istället för Barcelona pga ett visst vulkanutbrott. Det dansades och dracks drinkar till efter fyra pa morgonen innan jag kande att det var dags att sova för att orka med kommande dags cykling.

Pga av regniga väderleksrapporter ville jag komma sa langt söderut som möjligt igar. Det blev ca 8 mil i mestadels motvind vilket verkar vara vanligt här. Cyklade nagra mil med en man vid namn Hägdi (med reservation för eventuellt stav- och hörfel) som var ute pa en traningsrunda pa MTB. Det var roligt att cykla tillsammans med nagon och jag hoppas kunna göra det mer snart (frivilliga läsare här är naturligtvis välkomna hit). Pa natten blev det tält i skogen. Eftersom större delen av Estland tydligen bestar av vatmark är det ingen lätt sak att hitta bra tältplatser pa ska ni veta. Jag hittade ingen bra men den fick duga.

Idag har jag kommit till Pärnu där jag tvättat kläder, torkat tält och sovsäck och ska sova pa ett hostel. Imorgon fortsätter jag söderut och kommer med största sannolikhet korsa gränsen till Lettland.

Tradbuss!

Bilder

2010-04-16T11:27:00.001+02:00

Framme i Tallinn efter en valdigt lugn farjetur. Borjade med att kolla runt pa farjan och upptackte att absolut ingenting forutom sjalva hytten ingick i biljettpriset pa 1550 spann. Buffe fanns for 260 kr sa jag kopte en macka istallet och nagra ol som jag tog med till hytten dar jag sedan somnade. Har ar bilder fran de senaste dagarna.

Jag vet, det hade varit battre om pilen pekat at andra hallet.

Pa kvallen i Stockholm passade jag pa att rensa mitt skafferi.
Kidneybonor med rod pesto och mackor med rakost och falukorv. En mycket fin maltid.

Har hanger jag med PRO som hade upptakt infor deras demonstrationstag.

Plattan. Uppmarksamma tittare noterar sakert att styrvaskan fattas. Jag trottnade pa den och skickade hem den tillsammans med lite andra grejer som jag inte behover.

Jag kopte sandaler i Trosa haromdagen. An sa lange anvander jag strumpor i dom. hoppas det ar okej.

Mot Tallinn

2010-04-15T14:21:00.000+02:00

Blir inga bilder idag heller, synd för jag har hängt lite med PRO idag och deras demonstration. Och inte så mycket text heller, hör av mig från Tallinn.

Stockholm!

2010-04-14T23:59:00.000+02:00

Hittade till slut in till Stockholm city efter ganska många felcyklingar. En gång hamnade jag inne i ett hyreshus och blev tvungen att ta hissen ner 10 våningar. Myrhusberget eller nåt hette det och dit upp ska man tydligen alltså inte cykla. Jag hade förstås kunnat cykla tillbaka samma väg men det är inte så roligt.

När jag till slut närmade mig de mer centrala delarna tog jag följe med två nyinflyttade medicinstudenter som hade lite bättre koll på läget än jag. De visade mig till ett vandrarhem vid S:t Eriksplan och därifrån fortsatte jag på egen hand för att istället bo på Chapman som enligt min broschyr skulle vara billigare. Tyvärr ställde mitt lokalsinne till det för mig och jag kämpade i ca 35 min för att hitta, och det är nog ändå inte mer än 1 kilometer närmaste vägen. Blev förresten drygt 7 timmar i sadeln idag och 125 km.

Biljetten till Tallinn är nu bokad och färjan kastar loss 17:45 imorgon.

Inga bilder idag för det finns ingenstans att stoppa in sladden här. Imorgon så.

Bilder också kanske

2010-04-12T11:37:00.000+02:00

Gårdagens lunch bestod av makrillfilé och bröd.

För övrigt är jag usel på att ta kort på grejer. Det som ändå tas kan man komma till om man klickar på bilden här.

Första rapporten

2010-04-12T11:32:00.000+02:00

Första cykeldagen bestod till ungefär hälften av regn men när det var dags att slå läger för kvällen hade solen varit framme ett tag och det var ganska behaglig temperatur. Tältetsattes upp en bit in i skogen vid Kvarnsjön uppe på Hunneberg. Eftersom jag glömde kompletteringshandla under dagen bestod kvällsmaten av nudlar upphottade med en ansenlig mängd Kavli räkost. Det liknade nån sorts stuvning och var inte det godaste jag ätit.

Morgonen efter inledde jag med att cykla 6 km åt fel håll. När detta uppdagades hade jag ingen större lust att vända och cykla samma väg igen, som dessutom skulle bli uppför, så istället fortsatte jag vägen fram och det blev istället att jag rundade i stort sett hela Hunneberg. Det kändes lite onödigt just då.
Senare på dagen hade jag tänkt cykla förbi Hornborgasjön men där missade jag en avtagsväg tack vare en tveksam skyltning och jag spenderade istället natten i tält på en altan till ett fullbelagt vandrarhem i Skara. Fick inga tranor i sikte alltså, däremot såg jag två fiskmåsar söder om Töreboda.

Då det inte var riktigt hälsosamt för mig att tälta i den här kylan, blev förkyld och febrig, har jag nu sovit inomhus två nätter, igår i Töreboda och inatt i Askersund. Att sitta i sadeln mellan 4-5,5 timme om dagen som jag gjort hittills med fullpackad cykel är jobbigare än vad jag hade tänkt mig. Min plan att ta mig till Stockholm på 5 dagar har visat sig vara orimlig, särskilt med tanke på att kartan jag hade de två första dagarna var kopierad från en bilatlas. Vägar fattades och det var mycket chansningar och funderingar på vägval. De två senaste dagarna har jag istället haft en cykelkarta och jag följer Sverigeleden, det är mycket smidigt. Tyvärr har jag kommit utanför kartan nu och hittar ingenstans att köpa motsvarande karta för Östergötland. Får försöka följa skyltarna tills jag får tag på en karta.

Iväg!

2010-04-08T10:52:00.000+02:00

Morgonens sista justeringar är gjorda och nu bär det av österut.

Cykel inklusive pakethållare och grejer väger 17 kg, väskor + packning + tält blev ca 30 kg. Det är alltså vad jag ska släpa på ett tag. Plus mig själv.

Tidsoptimism

2010-04-07T23:05:00.000+02:00

Idag har jag för första gången fyllt väskorna med allt som ska med och därefter provcyklat. Det hann bli mörkt innan jag var färdig och dessutom resulterade provcyklingen i att jag nu ska packa om alltsammans och hoppas att det känns bättre imorgon. Och jag lovar att det kommer en bild på ekipaget innan avfärd.

Dan före dan före första cykeldan

2010-04-06T22:05:00.000+02:00

Idag har jag fått sista vaccineringssprutorna, hämtat styrväskan som äntligen kommit, monterat densamma, deklarerat, bockat av saker på listor, kompletterat mitt reseapotek och tvättat. Imorgon skall allt packas i väskorna för första gången och då hoppas jag att det får plats.

Mitt hem

2010-04-02T11:35:00.001+02:00

I det här ska jag bo.

Om någon vill hälsa på så finns det gott om plats för en till. Allt som behövs är sovsäck och liggunderlag.

Första inlägget

2010-04-02T11:27:00.000+02:00

Då var datumet bestämt, på torsdag trampar jag iväg mot Stockholm. Sen väntar en färjetur till det just nu inte alls särskilt vårlika Tallinn. Om det inte hinner bli bättre väder så kommer jag förmodligen jaga våren så fort jag kan. Kanske hinner jag inte ens åka trådbuss.